Fana 213s Historia

Klicka här för att lägga till text.

År 314

Våren - Fanan bildades som en del av upprustningen inför invasionen av Jorgalien. Den upprättade sitt utbildningsläger utanför Minot och var en av flera falkfanor. Vid bildandet bestod fanan av fyra slagfalksrotar och två värnfalksrotar. Fanan leddes av fänrik Jerome De Tolone.

År 315

Våren - Fanan bryter tidigt på året förläggningen vid Minot efter godkänt utbildningsprov och man marscherar mot Askhamn för att invänta transport mot Jorgala

Sommaren -Fanan landstiger i Jorgalien och erhåller marschorder norrut. Under sommaren deltar fanan i slaget vid Himnavijk, där den genomgår sitt första stålbad. Striden gör ett starkt intryck på manskapet, men under reträtten lider fanan stora förluster efter att kapten Jerome dröjt kvar alltför länge i en försvarsställning i stället för att följa order om omedelbar reträtt.

På sensommaren avrättas Jerome för ordervägran, och adjutant Phillipe de Minot befordras i fält till fänrik och övertar befälet över fanan

Hösten - första vågen av förstärkningar anländer, där ibland flertalet gardister från Alup

År 216

Höst - fanan deltar i en större operation i Norra Jorgalien fanan är med ovh säkrar och håller flera brohuvuden som gör det möjligt för cordovska trupper att röra sig över floder och flytta fram fronten.

År 318

Sommar - Fanan har lidit stora förluster.

Hösten - den andra vågen av förstärkning anländer, där ibland gardister från Alup

År 320

Hösten - den tredje vågen av förstärkning anländer, där ibland gardister från Alup

År 325 - Fånglägret

under hösten - deltar Fana 13 i en större offensiv under hösten 325. Under ett nattuppdrag blev vi omringade av hässbrännare och andra knektar, och tvingades slå oss ner på en kulle för att upprätta försvar i väntan på undsättning som aldrig kom.

I två dygn höll vi ställningarna mot oavbrutna anfall. Förlusterna var svåra och tilltog för varje timme. Under en nattlig räd slogs större delen av fanans sjukvårdare ihjäl, och gillessvinen kom över en betydande del av vår sjukvårdsmateriel. Slaget mot moralen var förkrossande.

Vi stod emot Gillets upprepade anfall under dagen, men framåt kvällen lyckades gillestrupper överrumpla vår västra flank. Med leden brutna och utan hopp om förstärkning, kapitulerade de återstående delarna av fana 13 och fördes bort som fångar.

vintern - fanan lever i ett provisoriskt fångläger, bevakat av ett kompani hässbrännare. Samtidigt rörde sig Gillets övriga kampgrupper framåt i motoffensiv, medan vi lämnades kvar – övergivna och bortglömda.

Månaderna i fångenskap bröt ner oss. Vintern var skoningslös. Kylan bet sig fast i ben och märg, sjukdomarna spred sig och bristen på vård tog fler liv än fiendens vapen någonsin gjort. Ändå vägrade gardisterna ge upp. I viskningar och blickar organiserade vi oss, kartlade vakternas vanor och svagheter. Till slut stod det klart att vi hade fått oväntad hjälp – inifrån lägrets egen ledning. En gilles knekt valde att förråda sina egna för att hjälpa cordoverna att fly.

När våren 326 närmade sig, tog några modiga gardister det yttersta steget. Med stöd från gillesförrädaren söps nattvakterna ner och nycklarna hamnade i våra ägor. Portarna slogs upp och med hjälp av gillesförrädaren så lyckades man fly. Mot alla odds, och till högt pris, var vi åter fria. tragiskt nog lämnas Leon Brell kvar påstådd död efter han under en längre tid legat sjuk i feber. Travis är den siste som pratar med han och bekräftar att Leon är död och att Travis blir befordrad till Rotemästare från Landsför för rote 1.

När våren 326 närmade sig, tog några modiga gardister det yttersta steget. Med stöd från gillesförrädaren söps nattvakterna ner och nycklarna hamnade i våra ägor. Portarna slogs upp och med hjälp av gillesförrädaren så lyckades man fly. Mot alla odds, och till högt pris, var vi åter fria. tragiskt nog lämnas Leon Brell kvar påstådd död efter han under en längre tid legat sjuk i feber. Travis är den siste som pratar med han och bekräftar att Leon är död och att Travis blir befordrad till Rotemästare från Landsför för rote 1.

År 326 - Föregångs fana blir Straff-fana

våren Efter flykten lyckades vi till slut ta oss tillbaka till de cordovska linjerna. Bakom oss lämnade vi många vänner – antingen på den där kullen eller i Gillets fångläger. Vi återvände i hopp om vård, vila och erkännande för det vi uthärdat.

Istället möttes vi av misstänksamhet och förräderi. Våra vapen togs ifrån oss. Vi behandlades som desertörer. Fanan fängslades i ett cordovskt fångläger, gardister förhördes och dömdes som förrädare. Domen föll hårt: fana 13 förklarades straff-fana.

Framtiden är mörk för oss som nu bär fanans nya färg, svart.